En levande stad gynnas av små och stora uteserveringar. Men inte av illegala.
–Från Karlstadpartiet är vi varma anhängare och förespråkare av satsningar på en levande innerstad. Som en del i sådana satsningar är uteserveringar en lika viktig som självklar del. Men etableringen av uteserveringar måste följa svensk lagstiftning. I de här aktuella fallen menar vi att så, trots att rättspraxis på det här området idag borde vara relativt lättuttolkad, inte skett. Därför har vi valt att överklaga kommunens beslut, som vi menar är felaktigt, säger Peter Sörensen från Karlstadpartiet.
Rättspraxis kring tidsbegränsade bygglov
För att tidsbegränsat lov ska kunna ges enligt PBL ska ”åtgärden avses att pågå under en begränsad tid”. Enligt rättspraxis, etablerad i regeringspropositioner, förarbeten och domar från Mark- och miljödomstolen betyder det att åtgärden behöver uppfylla ett tydligt tidsbegränsat behov. Vad som kan anses utgöra ett tillfälligt behov har också tydligt utkristalliserat sig genom en stor mängd rättsfall, varför rättspraxis kommit att bli relativt lättuttolkad. Något sådant tillfälligt behov föreligger inte i de aktuella ärendena. De sökta åtgärderna syftar till att tillfredsställa ett permanent behov varför tidsbegränsat bygglov ej kan beviljas enligt 9 kap 33§ Plan- och bygglagen 2010:900 (PBL).
Kommunen och räddningstjänsten har varit tydliga i sin rådgivning. Men brustit i lovhantering och tillsyn.
De aktuella uteserveringarna har i en eller annan form stått på platsen sedan åtminstone 2010. Och den mer enhetliga och bastanta utformning de idag har fick de efter ett samarbete mellan kommunen och krögarna år 2014. På hela resans gång har möten regelbundet hållits mellan kommunen, krögarna och räddningstjänsten. Läser man protokollen från dessa möten har kommunens tjänstepersoner varit mycket tydliga med den föreliggande juridiska problematiken. I ett protokoll från december 2019 läser vi t ex:
”Andreas och Peter förklarar att till skillnad från tidigare krävs nu bygglov, vilket gör det hela mer komplicerat. Förklaringen är att serveringarna över tid har upphört att vara enkla och öppna med parasoller och staket. Från 2014 och framåt har de glidit över till att bli inneslutna, väderskyddade paviljonger som allt mer kan likställas med riktiga byggnader. De kan därför inte längre enbart hanteras av uteserveringspolicyn. Istället kommer kravet på bygglov in i bilden.
Ett annat problem med uteserveringarna på Kungsgatan som skapar viss osäkerhet inför framtiden är att de ligger på allmän platsmark. För att ge bygglov där måste berörda grannar tillfrågas. Om de klagar kan inte bygglov beviljas. Bygglov kräver nämligen planstöd och enligt detaljplanen är det egentligen inte meningen att marken ska bebyggas.
Kommunen uppmanar krögarna i nuläget att inte göra dyra investeringar i uteserveringarna. Detta är olämpligt innan det står helt klart vad som kommer att hända med torget och hur det påverkar Kungsgatans krogar framöver.”
“Kommunen uppmanar krögarna i nuläget att inte göra dyra investeringar i uteserveringarna. Detta är olämpligt innan det står helt klart vad som kommer att hända med torget och hur det påverkar Kungsgatans krogar framöver.” Ur krögarmötesprotokoll från dec 2019.
–Att serveringspaviljongerna varit lovpliktiga och att brandskyddskraven inte varit uppfyllda har alltså varit allmänt känt både hos kommunen, räddningstjänsten och krögarna åtminstone sedan 2019. Ändå har de tillåtits stå kvar med full verksamhet i. Det är naturligtvis ur ett myndighetsutövandeperspektiv djupt problematiskt. Men otydliga mot krögarna har man i alla fall inte varit, säger Peter Sörensen.
Kommunen har förespråkat uteserveringar längs fasad på hela resan
Läser man gamla handlingar och protokoll, samt uttalanden i media, är det tydligt att kommunen längs hela resan förespråkat och förordat uteserveringar längs fasaderna, med stolar och bord och markiser/parasoller. I samband med ombyggnaden 2014 sa man bl a följande i ett reportage i SVT:
”–Vi tittar dels på en fasadlösning för att sätta serveringarna utefter fasaden, som kanske är det vanligaste egentligen som man brukar ha, dels tittar vi på att göra i ordning gatan så att de kan stå kvar där de är i dag men med lite enklare stil så det blir lättare att ställa ut dem, säger Henrik Lander (C) som är ordförande i Teknik- och fastighetsnämnden.”
– Att vi har den lösning som idag står på platsen, med robusta och påkostade inneserveringar för året-runt-bruk som är att klassa som bygglovspliktiga byggnader, är nog snarare ett resultat att krögarna själva drivit på en sån lösning av lönsamhetsskäl. Och här borde naturligtvis kommunens tjänstepersoner ha satt ner foten i ett mycket tidigare skede. Men nu har de inte gjort det och därför står vi där vi står, säger Peter Sörensen.
– Vill man från krögarnas sida undvika att drabbas av avbrott i verksamheten på grund av rättsprocessen i den här frågan kan man ju alltid välja att välja en enklare uteserveringslösning som inte är bygglovspliktig, som till exempel den som kommunen förordat sedan start, nämligen en fasadlösning likt den på stadshotellet. Det är ju så uteserveringar ser ut i de flesta svenska stadskärnor, säger Peter Sörensen.
Kommer även bestrida beslutet att inte ta ut sanktionsavgifter
Karlstadpartiet avser även att bestrida kommunens beslut att inte ta ut sanktionsavgifter från krögarna på grund av att de byggt utan lov på allmän platsmark.
– I sin tjänsteskrivelse hävdar kommunen att man varit otydlig och hänvisar till en inte diarieförd rådgivning som ska ha skett 2018. I vårt bestridande hänvisar vi till uttalandet i det ovan nämnda diarieförda krögarmötesprotokollet från 2019 där kommunen är solklar på det området. I protokollet skriver man ”Kommunen uppmanar krögarna i nuläget att inte göra dyra investeringar i uteserveringarna. Detta är olämpligt innan det står helt klart vad som kommer att hända med torget och hur det påverkar Kungsgatans krogar framöver.” Något skäl att sanktionsavgift inte ska utgå finns därmed, menar vi, inte, avslutar Peter Sörensen.