Revisionsrapport visar på stora, stora brister i kommunens styrning och uppföljning av vården i livets slutskede. Ändå har ingen reagerat. Varför?

Varför reagerar ingen över så stora exekutiva brister, under Peter Sörensen (KPL)

Det har inom ramen för granskningen framkommit att kommunstyrelsen saknar styrning avseende palliativ vård genom politiskt antagna planeringsdokument, såsom budget, flerårsplan eller verksamhetsplan. Intervjuade uppger att avtal och andra styrdokument inte följs upp specifikt. Så skriver revisionsfirman Helseplan i sin revisionsrapport från januari 2022 rörande palliativ vård inom Karlstad kommun.

Frågan Helseplan ställt sig är om styrelsernas och nämndernas styrning, uppföljning och interna kontroll bedöms vara tillräcklig för att säkerställa ändamålsenliga arbets- och samverkansformer mellan huvudmännen samt mellan huvudmännens olika enheter. Svaret i rapporten blir ett rungande nej. Styrningen är alltså inte dålig. Det är långt värre än så. Den saknas.

Under det senaste året har jag suttit vid tre dödsbäddar. De tre första i mitt liv. I två av fallen har det handlat om palliativ vård. Och jag har där tyvärr med egna ögon fått se hur den vården brister.

I januari i år släpptes en stor revisionsrapport om tillståndet när det gäller styrning, uppföljning och kontroll inom den palliativa vården i regionen och i de värmländska kommunerna. Det är sannerligen ingen trevlig läsning. Sällan har jag sett en lednings förmåga till exekutiv styrning sågas så grundligt. Bristerna tycks se likadana ut såväl inom regionen som på kommunen.

Ur rapporten som specifikt handlar om Karlstads kommun läser vi:

“Det har inom ramen för granskningen framkommit att kommunstyrelsen saknar styrning avseende palliativ vård genom politiskt antagna planeringsdokument, såsom budget, flerårsplan eller verksamhetsplan. Avseende rapportering av styrning framkommer vid genomgång av länets kommuners årsredovisningar och delårsrapporter för perioden 2019-2021 att ingen kommun redovisar palliativ vård i dessa dokument.

Kommunens patientsäkerhetsberättelse för 2020 innefattar lokala mål för vård- och omsorgsförvaltningen avseende palliativ vård. I patientsäkerhetsberättelsen för 2019 fastställs att egenkontroll ska utföras av verksamheterna inom bland annat palliativ vård. Dokumentgranskning har gjorts av kommunens internkontrollplaner för 2019 och 2020. Det saknas hänvisning till palliativ vård eller vård i livets slutskede.

Har ansvariga styrelser och nämnder följt upp om avtal och andra styrdokument efterlevs?

Intervjuade uppger att avtal och andra styrdokument inte följs upp specifikt. Det har inte framkommit vid dokumentgranskning att det sker.”

Revisionsfirman Helseplan har granskat kvalitetsstyrningen inom den palliativa vården i Värmland.

Så långt rapporten som jag rekommenderar alla med intresse för exekutiv styrning inom kommun och region att läsa. I sina rapporter sågar revisionsbyrån Helseplan regionens och Karlstad kommuns exekutiva styrning, uppföljning och kontroll av den palliativa vården längs med fotknölarna. De som bär och burit detta ansvar bör rimligen rodna betänkligt.

Rapporterna väcker flera frågor. Den första är naturligtvis hur denna typ av exekutivt haveri kunnat ske? Här sitter ju mängder av högt, högt betalda direktörer och chefer som uppbär sina höga löner just för att de ska klara att leverera exekutiv styrning. En rapport av det här slaget bör rimligen få konsekvenser i form av att några av de högsta cheferna får lämna sin poster. Av samma skäl som Pennerborn fick lämna Färjestad när han inte klarade av att leverera önskade resultat.

Och rapporten väcker större frågor än så. Den palliativa vården är ju bara ett av de ansvariga styrelserna och nämndernas ansvarsområden. Hur står det till med den exekutiva styrningen inom deras övriga ansvarsområden? Det känns rimligt att misstänka att det ser lika illa ut där. För bristen som rapporten blottlägger handlar ju om en avsaknad av exekutiv styrning. Det vill säga en oförmåga att bedriva exekutiv kvalitetsstyrning. Här tycks finnas stora, stora brister. Och det är mycket bekymmersamt.

Bekymmersamt är också att inget av de andra politiska partierna lyft frågan. Inte ett enda av oppositionspartierna varken i regionen eller i kommunen har mig veterligen sagt ett ljud. Utom vi i Karlstadpartiet då förstås. Varför? Vad kan det bero på?

Lika bekymmersamt i sammanhanget är att medias intresse för rapporterna varit i det närmaste obefintligt. När vi från Karlstadpartiet fick kännedom om rapporterna mailade vi ut ett pressmeddelande med vår syn på saken. När responsen uteblev skrev vi ut rapporterna och delade ut dem till redaktionerna på SR Värmland, SVT Värmland, VF och NWT. Inte heller det hjälpte. I mina ögon är det ofattbart. Rapporternas innehåll borde rimligen ha lett till stora rubriker. Till att larmklockor ringt. Och till att krav på förklaringar och utbyte av ansvariga väckts. Men. Inte ett ord. Det var som om man inte riktigt förstått vad det stod i rapporterna.

Exekutiv styrning verkar, milt sagt, vara en akilleshäl i regionen likväl som inom kommunen. Det är ett både märkligt och mycket, mycket allvarigt problem. Utan exekutiv styrning driver vårdapparaten som ett herrelöst spökskepp, utan bemanning i kaptenshytten. Och säkerligen en hel andra verksamheter likaså.

Hur i all världen har vi kunnat hamna där? Och hur ska vi komma tillrätta med problemet?