Svar från kommunen avslöjar: Det finns inga gällande bygglov för uteserveringarna runt torget
KPLS FRÅGA: Har stadsbyggnadsförvaltningen utfärdat några nu gällande bygglov för de inglasade serveringarna runt stora torget? KOMMUNENS SVAR: Nej. SLUTSATS: De är svartbyggen.
Efter ett tips från en kommunmedborgare om att de stora, inglasade och i snart femton år flitigt omskriva, uteserveringarna runt stora torget – dels längan på Kungsgatan, dels Barons nytillkomna utanför Wermlandsbanken – skulle sakna bygglov och därmed vara svartbyggen, har Karlstadpartiet granskat och skrivit om ärendet. Och dessutom lämnat in en begäran om tillsyn till kommunens byggnadsnämnd, vilket är det normala sättet att hantera misstankar om att en lagöverträdelse har gjorts.
Som vi tidigare skrivit om regleras rutinen för hur kommunens tjänstepersoner och förtroendevalda ska hantera ärenden om uteserveringar och markupplåtelser i två olika kommunala styrdokument dels ”Uteserveringspolicyn” som är framtagen av Stadsbyggnadsförvaltningen och beskriver bygglovsdelen, dels ”Råd och anvisningar för upplåtelse av kommunal mark” framtagen av Teknik- och fastighetsförvaltningen och beskriver markupplåtelsedelen. Båda utgår från svensk lagstiftning. Och ska efterlevas av kommunens tjänstepersoner.
Reglerna i styrdokumenten är enkla och tydliga. För uteserveringar med staket högre än 1,1 meter krävs bygglov, även om väggarna är genomsiktliga. För tak och fasta markisställningar likaså. Och för att markupplåtelse ska beviljas krävs att bygglov är lämnat.
Om kommunens tillsynsavdelning vid egna observationer eller via tillsynsanmälan får kännedom om att en överträdelse av gällande regelverk har begåtts ska man ingripa och vidta åtgärder skyndsamt. Sån är lagen. I SKRs handledning ”Byggnadsnämndens tillsyn” uttrycker man det så här:
“Kommunens byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet och ska enligt plan- och bygglagen utreda om det finns skäl att ingripa ”när det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse” i lagen.”
Ett uppfört bygge som är bygglovspliktigt, men som saknar giltigt bygglov, är illegalt och brukar i dagligt tal kallas för ett svartbygge.
Ändå står uteserveringarna längs Kungsgatan där på lång rad. Och ser, som en av krögarna uttryckte det i en tidningsartikel från uppförandet av dem år 2014, ut som “en liten stad”. Nyligen utökades längan med ytterligare en enhet, när Pitchers Orangeriet tillkom. Och på Tingvallagatan utanför byggnadsminnet Wermlandsbanken, hade för inte så lång tid sedan Barons nya utepaviljong premiär. Alla, enligt svaret från stadsbyggnadsförvaltningen, alltså utan gällande bygglov. Och i lagens mening svartbyggen.
–Som förtroendevalda och kommunmedborgare måste vi kunna lita på och utgå från att kommunens tjänstepersoner och nämndledamöter är införstådda med och följer såväl svensk lagstiftning som de styrdokument som gäller inom kommunen. Därför blir jag mycket förvånad när det visar sig att tipset från kommunivånaren visade sig stämma, säger Peter Sörensen från Karlstadpartiet.
– Det här handlar ju heller inte om något enstaka perifert bygge, utan om omfattande, påkostad och oerhört omskriven bebyggelse i stans mest publika läge. Här har man inte bara struntat i lagar och styrdokument. Man verkar dessutom i brett samförstånd mellan förvaltningar, politiker och tjänstemän ha satt i system att kringgå lagen, vilket jag som fullmäktigeledamot i så fall ser mycket, mycket allvarligt på. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Det säger sig själv, säger Peter Sörensen från Karlstadpartiet.
–Sedan vill jag förtydliga att vi i Karlstadpartiet generellt gillar uteserveringar lika mycket som de flesta andra. Men personliga preferenser eller politiska viljor om förändring i en viss riktning får aldrig gå före efterlevnad av gällande lagar och styrdokument. Och lagen måste tillämpas på samma sätt för alla kommuninvånare. Särbehandling eller gynnande av enskilda näringsidkare är förbjudet enligt kommunallagen och får inte förekomma. Här bär naturligtvis kommundirektörerna och byggnadsnämnden ett stort ansvar. Och ytterst ansvarar ju våra förtroendevalda oberoende kommunrevisorer och anställda jurister för att höja rösten om man ser att lagarna inte följs. Här verkar inte heller det ha skett, fortsätter Sörensen.
Fastighetsägare för hela kvarteret längs Kungsgatan är NWT Fastigheter. Och i media kunde vi år 2013/2014 läsa om hur NWT var en drivande aktör bakom bygget av uteserveringslängan. År 2014 skrevs ett kontrakt mellan kommunen, NWT och krögarna där kommunen förband sig att stå för markkostnader på 3,5 miljoner för att möjliggöra bygget. Hurvida kommunen fick någon ekonomisk motprestation, utöver de sedvanliga kostnaderna, är i dagsläget inte känt.
Ingen står över lagen.
Theodore Roosevelt