Nu anmäls Happie Camp för miljöbrott. Vad kan vi dra för lärdomar av deras fyraåriga glampingresa?

Nu anmäls Happie Cams läger på Arnön för Miljöbrott. Kan vi lära oss något av deras resa?

“Att verksamheten skulle utgöra skogsbruk är en bedömning vi inte delar och så inte heller andra myndigheter exempelvis Älmhults kommun och Mark- och miljödomstolen i Nacka. I mål M 2205-22 kom domstolen fram till att uppförande av sex stycken glampingtält på plattformar och sex stycken hygienbyggnader inom strandskyddat område krävde dispens eftersom de utgjorde sådana anläggningar som avses i 7 kap. 15 § 2 miljöbalken. Vidare ansåg domstolen att det inte fanns skäl att medge dispens eftersom det saknades särskilda skäl.”

Så skriver Karlstad kommuns ansvarige handläggare den 6 november i ett mail till Happie Camp rörande den pågående tillsynen av deras anläggning med nio s k glampingtält på Arnön utanför Väse. Tillsynsärendet inleddes för snart sex veckor sedan efter att en tillsynsanmälan inkommit till kommunen.

Först fick Happie Camp fyra veckor på sig av kommunen att inkomma med en verksamhetsbeskrivning och en karta över var tälten varit placerade. När de fyra veckorna gått hade någon karta fortfarande inte inkommit. Däremot hade en verksamhetsbeskrivning inkommit där Happie Camp hävdade att det företaget bedriver är skogsbruk och att de därmed är undantagna från kravet på strandskyddsdispens.

Vidare hävdade man att verksamheten inte längre bedrivs och att lägerplatserna var nedpackade. Kommunen, som i det läget inte kunnat göra syn på plats eftersom man inte fått någon karta, gav då företaget en vecka på sig att inkomma med en fotodokumentation som visade att lägret faktiskt var borttaget.

När den veckan vid midnatt den 7 november kom till sitt slut hade några bilder från Happie Camp trots detta inte inkommit. Däremot hade de personer som sände in den ursprungliga tillsynsanmälan varit på plats och tagit foton som visar att företaget bara packat ner själva tälten för säsongen men att alla lägerplatserna i övrigt står kvar. Och att man därmed försökt föra kommunen bakom ljuset. Med i materialet från anmälarna fanns dessutom en översikt sex av de nio lägren på Arnön, baserad på Happie Camps egen information på nätet.

Nytagna bilder avslöjar att Happie Camps anläggningar står kvar trots löften om att de tagits bort. Foto: Karlstads kommun

Efter att ha vilat på hanen i hela sex veckor verkar kommunens tålamod med Happie Camps nu alltså ha tagit slut. Nu väntar närmast en anmälan till åklagare för misstänkt miljöbrott. Ett brott som kan ge böter eller fängelse i upp till två år. I det ovan nämnda mailet daterat den 6 november skriver kommunens handläggare:

“Tillsynsmyndigheten, kommunen, är skyldig att anmäla misstänkta miljöbrott till åklagare enligt 26 kap. 2 § miljöbalken. Påföljderna vid brott mot områdesskyddet (strandskyddet) är enligt 29 kap. 2 § miljöbalken böter eller fängelse i högst två år för den som begått brottet med uppsåt eller av oaktsamhet.”

Dessutom lär företaget nu, om lagen följs, få ett föreläggande med vite om inte all utrustning omedelbart plockas bort.

När samma sak upptäcktes i Älmhults kommun för några månader sedan agerade deras tillsynshandläggare blixtsnabbt utan att bevilja de respiter som gjorts i Karlstad. Man gjorde syn på plats, hotade med viten på 60.000 kronor per tält och Happie Camp plockade då snabbt bort sina anläggningar.

Samma sak kommer nu, efter kommunens agerande, rimligen bli resultatet även här i Karlstads kommun. Och med största sannolikhet på alla andra platser där de haft tält placerade på strandskyddad mark. I alla fall i kommuner där det finns fungerande tillsynsmyndigheter med handläggare som följer lagen.

Happie Camps fyra år långa experiment med att försöka runda strandskyddsbestämmelserna genom att hävda att de bedriver skogsbruk har sannolikt därmed inom kort kommit till vägs ände. Att sätta upp glampingtält på strandskyddade områden bryter mot lagen. Det har Naturvårdsverket helt nyligen förtydligat i sin nationella vägledning till tillsyns- och lovhandläggare på kommuner och länsstyrelser.

Mycket skulle sannerligen kunna sägas om Happie Camps fyraåriga resa. Och skulle kanske också behöva sägas. Här finns nämligen, åtminstone i vårt tycke, tveklöst rader av lärdomar att dra när det gäller flera offentligt och semioffentligt finansierade aktörers agerande.

Men att resan skulle sluta här var åtminstone för oss tämligen väntat. Det svenska strandskyddet och allemansrätten står, oavsett ständiga och högljudda attacker från diverse lobbykrafter, starkt. Hade Happie Camp mot förmodan lyckats med sitt försök att hitta ett kryphål i strandskyddet hade det riskerat att leda till en snabb och omfattande exploatering av attraktiva strandnära naturmiljöer. Med konsekvenser som knappast hade gagnat eller berikat andra än ett litet, litet fåtal.

För Karlstadpartiet Livskvalitet

Peter Sörensen, ledamot kommunfullmäktige

Anki Hörnlund, ledamot kommunfullmäktige

Hans Nordström, ordförande

Martin Jansson, vice ordförande

Maj Hellberg, styrelseledamot

 

FAKTA UR NATURVÅRDSVERKETS i september 2023 uppdaterade Vägledning för strandskydd:

Glamourös camping, eller glamping som det kallas, innebär övernattning i naturen med lyx och komfort. Ett glampingtält är ofta rymligt och lyxigt. Det är ofta mer eller mindre permanent uppställt på till exempel en trätrall eller annan plangjord yta. Det finns plats för en riktig säng och även andra möbler vilket gör att det mer liknar ett hotellrum än ett tält. Glampingtält står i regel uppställda under längre tid. Inte sällan finns också toaletter och serviceutrymmen uppställda i närheten. Byggnaderna kan också kräva bygglov. Det handlar alltså inte om de enklare enstaka tältnätter som omfattas av allemansrätten.

Uppställning av glampingtält inom strandskyddat område är förbjudet
• enligt 7 kap. 15 § 1 miljöbalken eftersom det är en byggnad, eller
• enligt 7 kap. 15 § 2 miljöbalken eftersom det är en anläggning som kan hindra eller avhålla allmänheten från ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt

Av vägledningen framgår, under ett avsnitt om rättspraxis, att glampingtält inom strandskyddat område kräver dispens, och att sådan inte kan lämnas:

I mål M 2205-22 prövade mark- och miljödomstolen, tingsrätten i Nacka, uppförande av sex stycken glampingtält på plattformar och sex stycken hygienbyggnader inom strandskyddat område. Domstolen bedömde att det inte fanns skäl att medge dispens eftersom det saknades särskilda skäl.