Karlstadpartiet Livskvalitets synpunkter på detaljplanen för Skutberget

Skutbergets utveckling. En bild säger mer än tusen ord. 

1. Behov av direkt koppling till Vänern

I den föreslagna detaljplanen anförs på flera ställen att den aktuella temaparken (Mumin) har ett behov av att ligga vid ett innanhav med koppling till öar och att detta gör att placeringen just här på Skutberget är den enda som är möjlig för att parken ska kunna etableras. Och att detta därmed skulle utgöra ett argument för att undanröja strandskyddet.

Såvitt jag erfar finns dock inget sådant krav, varken på en generell innanhavsplacering, en specifik Vänerplacering, eller tillgång till öar, framfört från exploatören. Istället verkar detta vara ett krav som fabricerats av kommunen själv.

Några sådana krav tycks heller inte finnas från exploatören. Studerar man deras nyligen uppförda park i Japan så har den placerats vid en liten, liten sjö ute i skogen, utan öar. Och det fungerade uppenbarligen alldeles utmärkt. Och sådana platser har vi gott om i vårt län.

Om det skulle vara så att argumentet är fabricerat av kommunen själv faller kommunens huvudargument för ett undanröjande av strandskyddet. Och därmed med största sannolikhet också planen i sig.

Dessutom skulle ett sådant tilltag i sig, dvs att kommunen farit med osanning, vara högst anmärkningsvärt och sannolikt bli föremål för fortsatt debatt och ifrågasättande. Som kommuninvånare måste man kunna lita på att fakta som framförs i en detaljplaneprocess är korrekta.

2. Strider mot tidigare ställningstaganden

Det nu aktuella detaljplaneförslaget strider, liksom hanteringen av själva planprocessen, i mina ögon i flera avseenden mot kommunens tidigare ställningstaganden.

I kommunstyrelsens beslut november 2007 uttrycks tydligt att den anläggning man vill etablera ska vara en året-runt-anläggning med stark lokal och regional prägel och gärna innehålla bad, samt att fritid, rekreation, träning, hälso- och friskvård ska vara nyckelord i verksamheten. Samma krav kommer till uttryck i det planprogram som godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2011. Här var man dessutom tydlig med att en upplevelseanläggning inte fick innebära att området kommersialiserades eller att allmänhetens tillgång till stränder och natur inskränktes.

I alla dessa avseenden bryter den nu planerade etableringen mot dessa krav, vilket måste betecknas som högst olämpligt.

I kommunens översiktsplan (2012) pekas hela Skutberget ut som en en möjlig plats för en “upplevelseanläggning”. I samma dokument läser vi att “områden med dokumenterat höga värden för naturvård eller friluftsliv ska undvikas vid lokalisering av nya bostäder, arbetsplatser, vägar och annan exploatering”. Här läser vi också ”de mest värdefulla områdena bör säkerställas genom ett långsiktigt skydd enligt miljöbalken.”

I detaljplaneförslaget, liksom i kommunens nyligen antagna naturvårds- och friluftsplan, pekas Skutbergets Friluftsområde ut just som ett område av stort värde för friluftslivet. Den höggradiga och omfattande exploatering som den nu föreslagna temaparken innebär måste rimligen anses som oförenliga med de skrivningar som gjorts i översiktsplanen. Och därmed omöjliggöra en sådan exploatering. Vad är annars syftet med en översiktsplan?

Slutligen läser jag följande i kommunens strategiska plan, dvs det övergripande styrdokumentet – ”I ett demokratiskt samhälle ska invånarna känna delaktighet och inflytande genom att de kan vara med och påverka och känna att deras åsikter tas på största allvar. Vi vill öka möjligheten för Karlstadsborna att aktivt delta i samhället och känna att det finns möjligheter att kunna påverka sitt liv och vardag.”. Detta till trots har ingen dialog förts med Karlstadborna kring lämpligheten i att etablera en temapark av den typ och omfattning som den nu planerade. Istället har beslutet fattats över kommuninvånarnas huvuden och bakom deras ryggar. Och när kommuninvånarna sedan protesterat kraftfullt mot dem – och en opinionsundersökning visat att över 60% av kommuninvånarna ogillar idén, så har kommunen ignorerat kritiken. Och istället för att lyssna och inbjuda till dialog har man anlitat kommunikationsbyråer för att få hjälp att sälja in idén till Karlstadborna. Detta kan knappast anses vara prov på det förhållningssätt som så vackert skrivs om i den strategiska planen.

Om inte krav och målformuleringar som kommer till uttryck i kommunens planer och styrdokument går att lita på och är till för att efterlevas, vad är då syftet med att författa dem?

3. Ohållbar och olämplig koppling mellan detaljplan och vision (planprogram)

Att anta en detaljplan som baseras på kompenserande aktiviteter som eventuellt kommer att genomföras genom till intet förpliktigande skrivningar i en vision känns varken hållbart eller lämpligt. Det känns som att lova något som man inte vet om man kommer att hålla och framstår i mina ögon istället snubblande likt lurendrejeri eller bondfångeri, och kan knappast vara förenligt med de nationella direktiv som finns kring hur planprocesser av denna typ ska hanteras.

4. Påstått begränsad tillgång till arrendestugeoområdena

I detaljplaneförslaget hävdas att marken i de områden där arrendestugorna ligger i så hög grad tagits i anspråk av stugägarna att ”det avhåller många från att vistas kring dessa områden”. I synnerhet då ön Ytterholmen som till följd av arrendatorernas agerande hävdas ”upplevas som privatiserat och inte tillgängligt för vistelse”. Som en följd av dessa antaganden hävdar kommunen att ”dessa områden i sin helhet saknar betydelse för strandskyddets syfte avseende allemansrättlig tillgång till strandområden”.

Dessa påståenden saknar som jag ser det i hög grad förankring i verkligheten. Dock är det sannolikt så att kommunen själv varit dålig på att informera om allmänhetens rätt att vistas på dessa områden. Vilket knappast varken kommuninvånarna, arrendatorerna eller strandskyddet kan lastas för. Vid mina egna träffar med stugägarna har flertalet varit mycket tydliga med att allmänheten är mer än välkommen att frekventera dessa områden, så länge de inte gör intrång i den privata sfären eller gör åverkan på privat egendom. Att somliga arrendatorer tagit sig friheten att i strid med ingångna avtal privatisera kommunal mark kan knappast heller det användas som ett argument för att undanröja strandskyddet och allmänhetens tillgång.

5. Otillräckliga begränsningar

I planförslaget finns inskrivet en begränsning att användningen begränsas såtillvida att tivoli, med berg- och dalbanor och karuseller, inte får anläggas. Vad innebär detta i realiteten? Att ett tivoli med allt annat än just detta får anläggas? Typ ett Liseberg fast utan just berg- och dalbanor och karuseller? En gokartbana? Skrivningen känns milt sagt otillräcklig och öppnar ju upp för att området kan förvandlas till i princip vad som helst utom just ett tivoli, med berg- och dalbanor och karuseller,

Under den långa debatt som föregått i media har vi flera gånger i olika sammanhang hört företrädare för kommunen säga att inga träd kommer att behöva tas ned eller skövlas. I den nu föreslagna planen öppnas istället upp för en omfattande och näst intill godtycklig avverkning av träd inom området. Inte minst gäller detta område 7 på figur 3 i planförslaget. Godtyckliga uttryck som ”en stor del” används flitigt. Endast ett fåtal särskilt utpekade träd tycks ha skyddats till 100%. Att på detta vis fara med osanning i dialogen med medborgarna är högst olämpligt. Likaså känns den godtycklighet som präglar restriktionerna kring avverkning av skog i planförslaget olämplig och känns tyvärr allt för väl igen från det detaljplaneförslag som låg på samråd 2012, men som som sedan drogs tillbaka. Här borde rimligen mycket starkare restriktioner kring avverkning av skog införas i planen.

En farhåga som framförts av många kritiker är den kring riskerna för att temaparken successivt skulle leda till området förvandlas till ett exklusivt hotell- och stugområde för välbeställda. Vilka garantier och restriktioner finns inskrivna i planen för att tillse att en sådan omvandling inte sker?

6. Motionscentralen

Under avsnittet kulturmiljö omnämns motionscentralen som en sentida uppförd byggnad av ringa värde. Och den har av ledande kommunföreträdare under det senaste året vidtalats som vore den enormt sliten och närmast fallfärdig. I själva verket är motionscentralen synnerligen välbyggd och trots bristande underhåll en byggnad i ett mycket gott skick. Som kvarvarande friluftsanläggning från denna epok måste den idag utgöra en av Sveriges mest påkostade och vackrast belägna.

När anläggningen uppfördes var den en mönsteranläggning som väckte stor uppmärksamhet i Sverige och som besöktes flitigt av andra kommuner. Och därmed bör den också rimligen ha ett stort kulturhistoriskt värde kopplat till denna epok och till kommunens dåvarande strävan om att bli Sveriges friskaste kommun. Dessutom har byggnaden under 2000-talet moderniserats med solceller och modern styr- och reglerteknik för avsevärda summor.

Under 2000-talet har såväl anläggningen som verksamheten misskötts kraftigt. Under de tio åren med First Camp som driftsansvariga ledde den omfattande misskötseln till att verksamheten skars ner i omfattning och att marknadsföringen uteblev. Efter konflikten med First Camp kring översvämningen på campingen år 2014 avstannade utvecklingsarbetet enligt TFFs direktör Mats Ahrén helt. Och den 31/12 2016 sades det tioåriga driftsavtalet med First Camp slutligen upp. Att använda en besökssiffra från oktober 2017, en period där centralen efter tio års misskötsel står utan aktivitet i motionshallen, utan café och med igenspikad pool, samt utan aktiv marknadsföring, som argument för att påvisa att anläggningen är oattraktiv, känns minst sagt bedrägligt och inte värdigt ett kommunalt plandokument.

7. En politiskt färgad partsinlaga eller ett objektivt planunderlag?

Plandokumentet präglas i sin nuvarande form i mina ögon, precis som planhanteringen i stort, av en allt för subjektiv framställning och vinkling av argument och fakta. Syftet med ett kommunalt plandokument bör rimligen vara att ge en så objektiv skildring som möjligt av den föreliggande verkligheten för att därigenom skapa möjlighet för en fungerande demokratisk process. Och inte vara en subjektiv partsinlaga avsedd att bana väg för en politisk vilja genom politiskt färgade verklighetsbeskrivningar. Oavsett vem som sitter vid makten.

För Karlstadpartiet Livskvalitet den 20 juni 2019

Peter Sörensen
Politisk talesperson