Karlstadpartiet begär skyndsam tillsyn av serveringstillstånd längs Kungsgatan: “Lokalerna uppfyller inte brandskyddskraven”

Räddningstjänstens utlåtande från 2019 hämtat ur ett kommunalt protokoll från ett sk krögarmöte

På Folkhälsomyndighetens webbplats läser vi: Det är av särskild vikt att lokaler med serveringstillstånd alltid har ett väl fungerande brandskydd. Människor som har förtärt alkohol kan bete sig irrationellt och ha svårare att uppfatta eventuell brandfara. Det är därför särskilt angeläget att lokaler som används för stadigvarande servering till allmänheten eller för servering till slutna sällskap ska vara lämpliga från brandsäkerhetssynpunkt. Syftet med kravet på brandsäkerhet är att rädda människors liv vid en eventuell brandolycka. Kommunen kan ifrågasätta en tillståndssökandes eller tillståndshavares lämplighet att ha serveringstillstånd, om de inte förmår uppfylla grundläggande brandskyddbestämmelser.

Då det kommit till vår kännedom att de inglasade uteserveringarna på Kungsgatan och Tingvallagatan enligt Räddningstjänsten i Karlstad (se nedan och bifogat dokument) inte uppfyller brandskyddskraven, bl a på två av varandra oberoende utrymningsvägar, vill vi härmed begära skyndsam tillsyn av serveringstillstånden för berörda aktörer, då dessa endast såvitt vi förstått det kan beviljas i lokaler som har godkänt brandskydd.

Räddningstjänsten i Karlstad har tidigare i ett protokoll från ett s k krögarmöte 2019-12-09, skrivet av Erik Lisshammar på kommunens stadsbyggnadsförvaltning, redovisat sin syn på saken. Här skriver Lisshammar bl a:

Räddningstjänsten har tidigare kommit in sent i processen och inte ordentligt genomlyst uteserveringarna utifrån ett bygglovsperspektiv. När det nu görs står det klart att dagens utformning inte är godkänd ur brandsäkerhetshänseende. Ola på räddningstjänsten berättar att det måste finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Problemet som måste lösas är framför allt att någon lägenhet och något kontor i fastigheten saknar utrymning mot Kungsgatan. Uteserveringarna hindrar framkomligheten med stegbil. Andra lösningar krävs därför för evakuering från fastigheten. Även om det inte är av avgörande betydelse för bygglovsfrågan i detta fall finns det likaså brandspridningsrisker mellan olika uteserveringar samt mellan uteserveringar och byggnaden. Vid utrymning genom krogarnas entréer kan det bli trångt när människor samlas i gången, stoppas upp mot uteserveringarna och får svårt att snabbt komma vidare.

Räddningstjänstens syn på brandsäkerheten tydliggörs ännu utförligare i ett mail från brandingenjör Ola Åkesson på Räddningstjänsten i Karlstad till Maja Tervell på Karlstads kommun daterat den 27 augusti 2018:

Från: Ola Åkesson
Skickat: Skickat: den 27 augusti 2018 11:30
Till: Maja Tervell <maja.tervell@karlstad.se>
Ämne: SV: Uteserveringar året om?

Hej Maja!
Vid den senaste ändringen av Kungsgatans uteserveringar (2014) skrev jag ned några rader till den grupp som leddes av Ingemar Johansson där jag beskrev förutsättningarna för utrymning av byggnader utmed Kungsgatan och hur de påverkas av uteserveringarnas placering. Det vi skrev då gäller i även idag.

Hej Ingemar!

Bra att det tas ett större grepp över situationen med uteserveringarna på Kungsgatan, de har växt i både storlek och framförallt inneslutning till att mer och mer byggnader vilket naturligtvis ger upphov till en hel del brandskyddskrav. Frågan jag ställer mig är om det avses att sökas ett bygglov i nuläget med tillhörande process så att dessa krav behandlas utförligt genom plan- och bygglagen där brandskyddsfrågor för byggnader ska klarläggas, eller är det här en tillfällig lösning i avvaktan på något annat?

De synpunkter jag vill ta upp berör i huvudsak tre st frågeställningar.

1. Skydd mot brandspridning mellan byggnader, dvs mellan inglasade uteserveringar och befintlig byggnad på Kungsgatan.
2. Uteserveringarnas påverkan på utrymningssituationen från byggnaden på Kungsgatan.
3. Räddningstjänstens tillgänglighet vid räddningsinsatser till byggnaden på Kungsgatan.

Skydd mot brandspridning mellan byggnader
För att förhindra en brand att spridas från en byggnad till en annan finns två alternativ eller en kombination av dessa två för ett tillfredsställande skydd enligt byggreglerna. Antingen utförs fasaderna, eller väggen om de är sammanbyggda, med tillräckligt bra brandmotstånd för att klara en brandpåverkan under en viss tid. Eller så utförs byggnaderna på ett tillräckligt stort avstånd från varandra så att brandspridningsrisken därigenom starkt begränsas, för det senare krävs ett avstånd om minst 8 m för att inte behöva vidta brandtekniska förstärkningsåtgärder på fasad/fönster. I förslaget för uteserveringarna är detta avstånd endast det halva , dvs 4 m. Självklart finns här en brandspridningsproblematik som växt fram i takt med att uteserveringarna inte längre är öppna “uteplatser” utan mer eller mindre inneslutna byggnader för vilka ett brandförlopp ter sig helt olikt det från en öppen uteservering och därför påverkar näraliggande byggnader på ett annat och allvarligare sätt. Som alltid vid ett bygglov ligger ansvaret hos byggherren att redogöra för hur de avser att uppnå de skyddskrav som finns för att förhindra en brand från en byggnad till en annan. Då avstånden inte är tillräckliga återstår endast att förstärka fasaden, inklusive glaspartier, för att stå emot en brandspridning. Vilka åtgärder ser man framför sig beträffande brandspridning mellan uteserveringar och fasaden på kv. Enigheten?

Uteserveringarnas påverkan på utrymningssituationen från byggnader på Kungsgatan
För vissa lokaler såsom bostäder och mindre kontor, < 15 personer i en brandcell < 200 m2, kan den andra av de två nödvändiga utrymningsvägarna från lokalerna få lov att utgöras med hjälp av räddningstjänsten, den första utrymningsvägen är det vanliga trapphuset. Det förutsätter givetvis att räddningstjänsten har möjlighet att utgöra den andra utrymningsvägen vilket ställer en hel del krav på tillgänglighet till byggnaden mm. För utrymning från fönster och balkonger upp till 11 m ovan mark kan räddningstjänsten använda bärbara stegar som reses mot en fasad. Är fönster eller balkonger för utrymning högre upp än 11 m, vilket är fallet för fasaden på Enigheten mot Kungsgatan, måste en stegbil användas för att kunna nå hela vägen upp. En stegbil kräver att framkomligheten och tillgängligheten för uppställningsplatser är än större, på Kungsgatan bakom uteserveringarna finns helt enkelt inte det utrymmet. Därav kan vi snabbt dra slutsatsen att räddningstjänsten, med dagens utformning av uteserveringar på Kungsgatan, inte kan vara en del av byggnadens utrymningsvägar. Det var förmodligen på det viset att vi tidigare sågs av av byggnadens utrymningsvägar. Det var förmodligen på det viset att vi tidigare sågs av fastighetsägaren som en del i utrymningsstrategin men i takt med ut- och sammanbyggnationen av uteserveringarna har de förutsättningarna förändrats.

Kan inte räddningstjänstens utrustning användas för att svara mot behovet för en andra utrymningsväg måste givetvis fastighetsägaren ombesörja att lokalerna har tillgång till en andra utrymningsväg på ett annat sätt. Om räddningstjänstens möjligheter till åtkomst är obefintliga undanröjs inte grundkravet och behovet av en andra utrymningsväg. Att använda räddningstjänsten som en utrymningsväg är en möjlighet och en tjänst som samhället erbjuder, vill eller kan inte den resursen nyttjas är fastighetsägaren givetvis skyldig att anordna utrymningsvägen/vägarna på ett annat sätt. Det är viktigt i det här sammanhanget att fastighetsägaren är medveten om dessa krav och konsekvenserna av dem.

Räddningstjänstens tillgänglighet vid räddningsinsatser till kv. Enigheten mot Kungsgatan
Flera av lokalerna utmed Kungsgatan utgörs av omfattande och komplicerade publika lokaler med möjlighet att ta emot stora publikantal, ett flertal av dem har godkända publikantal på ca 1000 personer. Utrymning, uppsamling och räddningsinsatser i dessa miljöer kräver mycket resurser med anledning av de långa gångavstånd för insatspersonal som kan uppstå samt det stora publikantal som kan förväntas utrymma mot eller återsamlas vid huvudentréer. Den yta som finns mellan uteserveringarna och de olika publika lokalernas entréer på Kungsgatan är starkt begränsad genom sin smala (4 m) och avlånga sträckning (ca 100 m). Den här ytan kommer att vara av kritisk betydelse i händelse av en räddningsinsats i någon av de publika lokalerna. Den sammanbyggnation som skett genom de senaste åren har mycket negativt kommit att påverka möjligheterna till en snabb och effektiv insats från Kungsgatan. I förslaget på uteserveringarnas layout finns tre stycken öppningar/korridorer på ca 2 m bredd för genomsläpplighet utmed uteserveringsstråket totala längd på drygt 100 m. De smala passagerna samt att avstånden mellan en passage och en nattklubbsentré trots detta kan bli så lång som ca 20 m kommer dessa passager inte att erbjuda någon lösning på problemet. Ur ett framkomlighets- och insatsperspektiv är större avgränsningar på vilka räddningsfordon kan köra upp mellan uteserveringarna att föredra, på motsvarande sätt som innan förtätningen genomfördes.

Sammanfattningsvis anser räddningstjänsten att en sammanhållen överbyggd uteserveringsmiljö på Kungsgatan innebär ett flertal brand- och utrymningsmässiga säkerhetsfrågor som ska behandlas genom ett bygglovsförfarande. Det är först då som alla aspekter kommer fram och kan bearbetas och tydligt kan förenas med giltighet.

//MVH
Ola Åkesson
Brandingenjör

Vi vill även begära tillsyn av att kraven på fungerande brandlarm samt skyltar som anger maximalt antal gäster är uppfyllda.

På Folkhälsomyndighetens webbplats läser vi vidare:

“Enligt regeringens uppfattning är bestämmelsen om brandsäkerhet i alkohollagen viktig eftersom lagen (2003:778) om skydd mot olyckor inte tar specifik hänsyn till om det ska bedrivas alkoholservering i en lokal eller inte. Ägaren eller nyttjanderättshavaren till byggnader eller andra anläggningar ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Ett systematiskt brandskyddsarbete ska fungera hela tiden och inte bara när kommunen bedriver tillsyn. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB har allmänna råd och kommentarer (SRVFS 2004:3) där det finns vägledning om hur man kan göra ett korrekt brandskyddsarbete.

Det är alltid den kommunala nämnd och förvaltning som har ansvar för beslutet om serveringstillstånd och som ska överväga de inhämtade uppgifterna om lokalen och därefter bedöma ansökan. Om den kommunala handläggaren inte har tillräckliga kunskaper om brandsäkerheten kan hen skicka en remiss till räddningstjänsten vid ansökan om stadigvarande serveringstillstånd och får uppgift om brandsäkerheten i allmänhet, utan att näringsidkaren behöver betala för detta. Det är dock kommunen som bedömer ansökan och fattar beslut i ärendet. Om stöd med bedömningen av brandsäkerheten har hämtats från räddningstjänsten kan deras yttrande bifogas beslutet. Om räddningstjänsten har angett villkor för att bevilja serveringstillstånd, ska kommunen ta hänsyn till dessa villkor och följa upp att villkoren är uppfyllda.

Det är de kommunala alkoholhandläggarnas uppgift att bedöma att kravet i 8 kap. 16 § är uppfyllt. De krav som faller utanför alkohollagens bestämmelse och som ryms inom lagen om skydd mot olyckor är det räddningstjänstens uppdrag att bedöma. Det gäller såväl vid ansökan om serveringstillstånd som vid ett befintligt serveringstillstånd. En kommun som får information från räddningstjänsten att en serveringsverksamhet åsidosätter de grundläggande brandskyddsbestämmelserna bör enligt förarbetena kunna ifrågasätta en tillståndssökandes eller tillståndshavares lämplighet att ha serveringstillstånd.”

Kopia på denna begäran har därför även gått till Räddningstjänsten då det skulle kunna finnas grund för ett föreläggande riktat mot verksamhetsägarna om deras verksamhetslokaler inte uppfyller samhällets krav på brandskydd.

Kopia har också gått till Stadsbyggnadsnämndens ordförande Anders Tallgren, tf stadsbyggnadsdirektör Marie Eddeborn och tillsynschef Karin Manner då de förhållanden som vi belyser i denna tillsynanmälan även skulle kunna tänkas föranleda krav på ingripanden också från deras sida.