Hej Per-Samuel!
I fredagens VF kommenterar kommunstyrelsens ordförande Per-Samuel Nisser i en debattartikel Karlstadpartiets svar på den kritik som tre kommunala direktörer och han själv framfört via artiklar i VF. Karlstadpartiet, skriver han, går nu ”till attack”. Att kalla det attack när man i saklig ton försvarar sig, är ett språkbruk som kommunstyrelsens ordförande kanske bör fundera över lämpligheten i. Men, till sakfrågan.
Det är, som du själv skriver Per-Samuel, inte alls märkligt att den som har ett arbetsgivaransvar också är den som levererar kritik. Men att kommunen som i detta fall väljer att hantera ett upplevt internt arbetsmiljöproblem genom att låta kommunens högste direktör, utan att tidigare kontakter tagits, hänga ut den ena parten ( idet här fallet mig) i media, är desto märkligare. I synnerhet då syftet är att, som direktören själv säger i en intervju i Sverige Radio, skydda sina anställda från risken att ”hängas ut i media”. Tycker du ändå inte det själv?
“I den mån mitt agerande orsakat någon frustration eller obehag för de tjänstemän jag varit i kontakt med så ber jag mer än gärna om ursäkt för det”.
Jag betvivlar inte alls sanningshalten i det du säger. Och alldeles säkert är jag ännu ovan vid balansgången mellan av vara engagerad medborgare och förtroendevald. Och i den mån mitt agerande orsakat någon frustration eller obehag för de tjänstemän jag varit i kontakt med så ber jag mer än gärna om ursäkt för det.
Sedan 2006 har jag engagerat mig i stadsbyggnadsfrågor, ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Och jag har försökt föra en dialog med både politiker och tjänstemän. Det bemötande jag har fått har tyvärr inte alltid imponerat på mig. Långt ifrån.
Från politikernas håll bestod det de första åren till 99,9% av totalt tystnad. De förtroendevalda ignorerade helt mina försök till att få en dialog till stånd. Detta trots att man i sina strategidokument gärna talade om att utveckla medborgardialogen. Det var en märklig upplevelse
Och från tjänstemännens håll var det med blandad servicevillighet man försåg mig med information om vad jag sökte. Att som vanlig medborgare försöka skaffa sig en bild av vad som försigår i de kommunala korridorerna är sannerligen inte enkelt. Det kan jag lova.
“För många år sedan blev jag vid ett tillfälle hotad med stryk av en upprörd stadsarkitekt.”
Och mer än en gång har jag upplevt att kommunala dokument framstått mer än lovligt subjektivt vinklade i sin sakframställning. Något som förvånat mig. Och som jag reagerat mot.
Tveklöst har det skapat en irritation både hos mig och hos tjänstemännen. Via vänner i förvaltningen har jag fått höra att jag, kanske föga överraskande, inte står högt i kurs i korridorerna. För många år sedan blev jag vid ett tillfälle hotad med stryk av en upprörd stadsarkitekt. Och i närtid har jag hört att det visats bilder på mig i samband med diskussioner kring motståndet mot Muminprojektet. Sånt är naturligtvis trist. Trist. Mänskligt. Och i viss mån begripligt. Men är det acceptabelt?
I ditt debattinlägg berör du ämnet tillit mellan politiker och tjänstemän. Som svar på det måste jag tyvärr vara ärlig och säga att den tilliten efter 13 år som aktiv samhällsdebattör lämnar lite övrigt att önska.
Kommunens agerande i Skutbergsfrågan och kring etableringen av en Muminpark har tyvärr spätt på den känslan ytterligare.
“Kanske skulle du för ett ögonblick se dig själv i spegeln och fundera över vilken kultur du bidrar till att skapa med ditt agerande.”
Du pratar i ditt debattinlägg ena stunden om vikten av att visa tillit och respekt, men kommer i nästa stund själv med grova påhopp och nedlåtande tillmälen. Kanske skulle du för ett ögonblick se dig själv i spegeln och fundera över vilken kultur du bidrar till att skapa med ditt agerande.
Det är trots allt du som är kommunstyrelsens ordförande.
Med det sagt är jag glad att vi fått till ett personligt möte i detta ärende. Och jag hoppas att vi i positiv och vänskaplig anda kan reda ut det där. Istället för att avhandla det via media. Och att vi därigenom kan bidra till att denna typ av situationer i möjligaste mån slipper uppstå i framtiden.
Det tror jag inte bara tjänstemän och förtroendevalda skulle uppskatta. Utan även Karlstadborna själva.
Peter Sörensen
Karlstadbo sedan 1966. Engagerad samhällsdebattör sedan 2006. Kommunfullmäktigeledamot för Karlstadpartiet Livskvalitet (KPL) sedan 2018.