Ta fram en modell för EKO-certifiering av kommunens discgolfbanor

Längs discgolfbanan på Skutberget är skadorna på skog och mark omfattande och lätta att se


MOTION 16 nov 2021

Ta fram en modell för EKO-certifiering av kommunens discgolfbanor

1 Bakgrund

Discgolf, även kallat frisbeegolf, är en relativt ny sport som det senaste decenniet mycket snabbt  ökat i popularitet inte bara i Sverige, utan också globalt. Med sitt enkla grundupplägg, hämtat från golfens värld, har discgolfen lockat en helt ny kategori användare ut i de svenska skogarna, vilket vi från Karlstadpartiet tycker är mycket glädjande.

I Sverige har allt fler kommuner insett att natursköna banor av hög kvalitet har en förmåga att locka såväl tävlingar som långväga besökare och turister. Och allt fler satsar nu därför just på att anlägga mer eller mindre påkostade discgolfbanor.

I Karlstad bildades en discgolfklubb – Karlstad Frisbeesportklubb – redan på tidigt 2000-tal, och en bana anlades ute på Skutberget. Banan har blivit mycket uppskattad och besöks idag av stora mängder spelare, inte sällan i sällskap om två till fyra personer. I närtid har flera nya discgolfbanor anlagts i kommunen, bland annat i Mariebergsskogen.

Från Karlstadpartiet är vi mycket positiva till det arbete som discgolfföreningen i samarbete med Karlstads kommun lagt ner för att utveckla discgolfen i vår kommun.

Vi har dock, vid syn av banan på Skutberget, kunnat konstatera att sportens stora popularitet inneburit en mycket hård belastning på skogen där banan gått fram. Mängder av träd har fått barken sönderskjuten. Och marken längs banan har blivit nedtrampad ända inpå berget med skador på trädens rotsystem som följd. Mängder av träd längs banan har dött eller fått omfattande skador.

Erfarenheterna om det oavsiktliga slitage på skogen som discgolfbanorna orsakar är väl kända internationellt. I en artikel i The Planet Magazine rubricerad ”Chipped an compacted” beskrivs, med utgångspunkt från erfarenheter från en bana i Cornwall Park i Bellingham, utförligt såväl de skador som orsakas som hur man kan arbeta för att förebygga dem.

Spelarna använder olika typer av discar som långdistansdiscar med vassa kanter, mellandistansdiscar med rundade kanter och putters för korta avstånd, berättar Chloe Salkield, som spelat discgolf de senaste åtta åren. Discarna som träffar träden kan nå hastigheter på upp till 80 km i timmen, enligt en studie från Kansas State University 2015.

Discarna som används i discgolf flyger mycket snabbare och längre än traditionella frisbees. Men vikten, 120–180 gram, är densamma. Utöver risken att skada trädens bark kan vi se att den kraftigt ökade mängden besökare i skogen packat ihop marken och fått den att bli närmast cementlik.

När marken blir kompakt och hård försvårar det för undervegetation som buskar att växa under träden, förklarar Steve Nordeen, områdesansvarig på avdelningen Park och rekreation i Bellingham. Det kan också hämma trädens rottillväxt och leda till skador till följd av minskad vattentillförsel, enligt en studie från 2015 gjord av Tree Associates Professional Consulting Arborists.

När jorden pressas samman hindrar det rötterna från att få tillgång till syre och vatten, vilket leder till att rötterna dör och att träden riskerar att falla omkull, säger Brandon Brodie, certifierad arborist och ägare till Eartworks Tree Service i Bellingham.

Brodie, som själv är aktiv discgolfspelare, berättar att skiktet under barken är träets viktigaste. Det är nämligen här produktionen av barkceller och nya trädceller sker.

–När barken väl skjutits sönder öppnas dörren på vid gavel för rötangrepp, berättar Brodie.”

I Bellingham Park har man därför utvecklat en modell för att minimera risken för skador på naturen till följd av discgolfen. Alla träd längs banans sträckning förses med ett skyddande gumminät. Och på marken längs bansträckningarna läggs ett lager av träflis och barkmull ut. Dels för att avlasta marken. Dels för att ge ny näring åt den mark som tidigare fått skador av den ökade trafiken i skogen.

Liknande system för skydd av skog och mark längs discgolfbanor används idag på flera ställen i Sverige.

2 Motivation

Det ökade intresset för discgolf i Karlstads kommun är mycket glädjande. Vår kommun är rik på natursköna miljöer och här borde finnas goda möjligheter för kommunen att i samverkan med discgolfföreningarna utveckla sporten vidare, till gagn såväl för lokalbefolkningen som för besöksnäringen. Från Karlstadpartiet ser vi mycket positivt på en sådan utveckling.

Det vore dock olyckligt för en sådan satsning, och sannolikt också direkt kontraproduktivt, om sportens framväxt skedde till priset av omfattande naturskador.

Med ledning av den kunskap på området som idag finns skulle en modell för eko-certifiering av discgolfbanor kunna tas fram, där samtliga banor som anläggs måste uppfylla vissa grundläggande krav för att förebygga skador på natur och mark.

3 Förslag

Jag föreslår därför att kommunfullmäktige beslutar

Att – i samverkan med discgolfföreningarna låta ta fram en modell för eko-certifiering av discgolfbanor, med syfte att förebygga discgolfrelaterade skador på skog och mark. Och därigenom bidra till att skapa förbättrade möjligheter för discgolfsporten att växa på ett hållbart sätt i vår kommun.

För Karlstadpartiet Livskvalitet

Peter Sörensen

 

Bilaga: Artikel ”Chipped and compacted” The Planet Magazine 10 mars 2016

Ladda ner motionen som en utskrivbar pdf.