Får man jobba kvar om man är polisanmäld för brott mot efterforskningsförbudet? Så här svarar Chat GPT.
Peter Sörensen från Karlstadpartiet Livskvalitet konsulterar Chat GPT
I NWT läste vi här om dagen hur två chefer på kommunens vård- och omsorgsförvaltning polisanmälts efter att de påstås ha efterforskat källor och ha utsatt personal för repressalier. Det ska enligt uppgift handla om verksamhetschefen för vårdboenden i Karlstads kommun, Helena Holmstrand, samt en chef på Oskarslunds vårdboende. Åklagare Sofie Derke har nu, läser vi vidare, inlett en förundersökning mot de två cheferna:
– Det har kommit in en anmälan om brott mot lagen om meddelarskydd. Det avser att man till exempel meddelar repressalier mot någon som har använt sig av sin meddelarfrihet eller att man har försökt efterforska vem det är som har lämnat uppgifter till media.
Att som chef i en offentlig förvaltning bryta mot lagen om meddelarskydd är allvarligt. Och vad utreningen slutligt landar i vet vi i dagsläget inte då en förundersökning precis är inledd. Men hur ska kommunen då agera när en sådan allvarlig misstanke riktats mot två chefer? Kan de jobba kvar under tiden förudersökningen pågår? Jag har kontaktat vård- och omsorgsdirektör Liridona Rama och bett henne svara på saken. I avvaktan på det ställde frågan till Chat GPT. Och det här blev svaret.
Ja, rent juridiskt kan chefen arbeta kvar. En polisanmälan innebär inte att personen är skyldig, formellt misstänkt eller automatiskt ska stängas av eller sägas upp. Men det betyder inte att kommunen bör låta personen arbeta vidare som om ingenting hade hänt. Efterforskningsförbudet är grundlagsreglerat. En myndighet får inte försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till grundlagsskyddade medier. Uppsåtlig överträdelse kan ge böter eller fängelse i högst ett år.
Arbetsgivaren har flera möjliga åtgärder
Kommunen kan exempelvis:
- inleda en oberoende arbetsrättslig utredning av chefens agerande,
- tillfälligt frånta chefen personalansvar eller andra berörda arbetsuppgifter,
- omplacera chefen under utredningen,
- besluta om avstängning, om förutsättningarna är uppfyllda.
Enligt kommunsektorns kollektivavtal AB 25 får en arbetstagare stängas av om personen är på sannolika skäl misstänkt för bland annat ett brott som kan medföra fängelse. Avstängning får också ske när det finns andra vägande skäl. Under sådan avstängning behåller arbetstagaren normalt sin lön. Om polis eller åklagare har inlett en utredning kan avstängningen bestå fram till beslut i åtalsfrågan eller lagakraftvunnen dom.
Det krävs alltså mer än att någon bara har lämnat in en anmälan. Arbetsgivaren måste göra en egen saklig bedömning av uppgifternas konkretion, trovärdighet och riskerna med fortsatt tjänstgöring.
I just ett sådant här fall är chefens funktion central
Om anmälan gäller att en chef genom sin chefsroll har försökt identifiera medarbetare som talat med medier, uppstår flera risker om chefen behåller oförändrat personalansvar:
- att berörda medarbetare känner sig pressade eller rädda,
- att vittnen påverkas,
- att ytterligare repressalier eller efterforskningar sker,
- att relevanta mejl, samtalsuppgifter eller annan dokumentation påverkas,
- att förtroendet för att personalen kan lämna uppgifter fritt allvarligt skadas.
Då kan det vara fullt rimligt att chefen tillfälligt tas ur chefsrollen, även om det ännu inte finns tillräckliga skäl för uppsägning eller avskedande. Det är inte ett konstaterande av skuld utan en skyddsåtgärd under utredningen.
Uppsägning kräver däremot sakliga skäl enligt 7 § LAS och avskedande att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina skyldigheter. Enbart polisanmälan räcker normalt inte.
Min bedömning
Hon får alltså formellt arbeta kvar. Men kommunen måste kunna förklara varför det är lämpligt att hon behåller personalansvar och möjlighet att påverka de personer och den verksamhet som anmälan gäller.
Med de uppgifter du tidigare beskrivit – att medarbetare ska ha kontaktats och tillfrågats om kontakter med medier – framstår det som mycket svårt att försvara att den berörda chefen arbetar vidare helt oförändrat medan saken utreds. Den mest proportionerliga åtgärden vore sannolikt att tillfälligt frånta henne personalansvar och all befattning med den berörda utredningen.
En viktig detalj är också att brott mot efterforskningsförbudet ligger inom det särskilda tryck- och yttrandefrihetsrättsliga systemet, där Justitiekanslern normalt är åklagare